pandaaaaa

Tankarna snurrar, och känslorna svallar.

Vet varken ut eller in och vet inte hur jag ska hantera hela livets situation för tillfället..

Verkligheten hinner ifatt och känslorna inom mig blir fler och fler det är både goda och onda känslor, känslor som jag inte riktigt kan identifiera, känslor som gör att nätterna blir långa och tankspridda.

Vad är detta, vad kommer allt ifrån?

Livet är inte som det va en gång för länge sen, när man hade en familj som man kom hem till efter skolan och man hade sin "trygga famn".

 

Var är min trygghet nu?

Jag har svårt att blicka framåt just nu, men vet att livet inte ska stanna upp här utan hela tiden vandra vidare, vidare mot nya mål och igenom nya hinder.

Mycket jag ångrar i mitt liv, men hade jag inte gått igenom allt detta så kanske jag inte hade varit den jag är idag, varit där jag är idag, gjort det jag gör idag...

Det går att spekulera i tid och otid och det är bara onödigt.

Försöker så gott jag kan och jag vet att jag är bra! Men grunnar ändå på vart min trygghet är?

Enda som gör att jag känner mig trygg med livet är mitt hem, min hund, mina vänner och mina familjer!

 

 

Att veta att jag har fina vänner runt om mig stärker mig något fruktansvärt mycket, att veta att jag kan finnas för dom när dom behöver mig och dom finnas för mig när jag behöver dom är fantastiskt.

Livet är kanske inte så jobbigt som det känns just idag, utan känslorna kanske bara har tagit över just idag, just nu?

Kanske ska tänka mindre och leva varje dag som om det inte fanns fler dagar..

Försöka ta en dag i taget och "leva livet jag älskar, älska livet jag lever" <'3